Många som ut­satts sex­u­ellt som barn be­skri­ver att det som vux­en kan vara svårt att ta hand om sig själv på ett om­sorgs­fullt och kär­leks­fullt sätt. Här är en liten övning i självkärlek - via en blomma. Det kan krä­vas många oli­ka stra­te­gi­er och verk­tyg på vägen till­ba­ka. Det kan kän­nas ut­ma­nan­de – och ibland kan det hjäl­pa att se sig själv ut­i­från.

Gör såhär

Skaffa en växt som du tycker om.
Döp den ef­ter dig själv.
Kanske får den till och med en li­ten namn­skylt med ditt namn.

Sök gär­na in­for­ma­tion om vad just din växt tyc­ker om och be­hö­ver.
Vil­ket ljus vill den ha? Hur ofta be­hö­ver den vat­ten? Vad får den att tri­vas?

Ta se­dan hand om din växt var­je dag.
Ge den det den be­hö­ver för att kun­na vara så vac­ker och le­van­de som möj­ligt.

Om den hål­ler på att viss­na el­ler dö – stan­na upp och frå­ga dig själv:
”Vad pågår inom mig?”

Om du ser ett dött blad, ploc­ka bort det och säg högt:
”Gör dig av med det som är dött i ditt liv.”

Kanske är det män­ni­skor som drö­jer sig kvar, som stjäl din ener­gi, som bloc­ke­rar din möj­lig­het till gläd­je och väl­må­en­de.
Kanske är det gam­la va­nor, fö­re­ställ­ning­ar el­ler be­te­en­den som inte läng­re hjäl­per dig.

Din plan­ta be­hö­ver sät­tas på förs­ta, and­ra och tred­je pri­o­ri­tet – pre­cis som du.

När din plan­ta – och du – är i form, då kan du ge till res­ten av värl­den.

Du är vik­tig.

Kanske har du, med tiden, flera växter döpta efter dig?

Den tuffa och gränsande kaktusen
Ökenö­ver­le­va­re. Skyd­dar sig själv med tyd­li­ga grän­ser.

Den sköra men starka orkidén.
Blom­mar länge – men bara när för­hål­lan­de­na känns tryg­ga.

Den blommande vårelden (Kalanchoe).
En över­le­va­re som kla­rar sig med lite men ger myc­ket.

Fredskallan.
Still­het, inre frid – och mo­det att visa när man be­hö­ver om­sorg.

Aloe vera.
En inre lä­ka­re. Lug­nar, ky­ler, he­lar.
Tå­lig, men bär myc­ket inom sig.

Murgrönan.
Klätt­rar med hjälp. Vä­ver sig fram, ro­tar sig där den får stöd.

Gerberan.
Färg­stark och mo­dig. Tar plats utan att be om ur­säkt.