Många av oss som ut­satts för sex­u­el­la över­grepp som barn ut­tryc­ker att vi som vux­na har svårt att kun­na upp­le­va våra sin­nen på ett po­si­tivt sätt. Här finns en möj­lig­het för dig att ägna en stunds fo­kus åt upp­le­vel­se, utan pre­sta­tion.

Vad rör vid dig just nu?

Räds­lor för att trig­gas till­ba­ka in i svå­ra min­nen kan ha gjort att vi mer el­ler mind­re ock­så tap­pat våra sin­nen. Kanske har du svårt att upp­le­va dof­ter, sma­ker och kän­sel som nå­got po­si­tivt. Om du ens kan kän­na det alls.

En vik­tig del av läk­nings­pro­ces­sen kan vara att själ­va kän­na att vi får väl­ja att åter­ta och an­vän­da våra sin­nen på ett sätt som ger oss gläd­je, väl­be­hag och kanske till och med för­und­ran. Att ha till­gång till våra sin­nen på ett po­si­tivt vis kan ock­så hjäl­pa oss att lan­da i en stund av stress el­ler oro.

Vill du pro­va en sin­nes­öv­ning idag? Var­för inte ut­fors­ka din kän­sel?

Du har rätt att kän­na dig trygg och lugn. Det här ska vara en po­si­tiv öv­ning för dig, så om det inte känns bra – slu­ta. Kanske känns det bätt­re en an­nan dag!

Instruktion ”Vad rör vid dig just nu?”

1. Sitt el­ler ligg be­kvämt. Ut­om­hus el­ler in­om­hus.

2. Lägg mär­ke till:

  • Vad din hud kän­ner: är det luft mot kin­den? Tyg mot ar­mar­na? Gol­vet un­der föt­ter­na?
  • Välj en kon­takt­punkt där din hud kän­ner nå­got och fo­ku­se­ra där i 1 mi­nut.

3. Om du vill: ta upp ett fö­re­mål (kanske en sten, en växt, en pen­na, ett glas el­ler ett tyg) och rör vid det lång­samt. No­te­ra hur ditt fö­re­mål känns.

  • Hur är tem­pe­ra­tur och tex­tur? Är det varmt el­ler svalt, lent el­ler strävt, blankt el­ler mjukt?
  • Hur skul­le du be­skri­va det du nu kän­ner på med ett ut­tryck el­ler en käns­la? Kanske får det dig att kän­na trygg­het, ny­fi­ken­het el­ler gläd­je?

4. Finns det nå­got du lade mär­ke till när du gjor­de det­ta? Hann du no­te­ra hur det kän­des före och ef­ter?