För dig som är yrkesverksam

Du kan vara skillnaden

Sexuella övergrepp i barndomen är ett omfattande folkhälsoproblem. Var fjärde person har utsatts – men de flesta berättar inte förrän i vuxen ålder, i genomsnitt 16 år senare. Det betyder att du som arbetar inom vård, skola, socialtjänst eller annan stödfunktion med stor sannolikhet möter personer med dessa erfarenheter, ofta utan att veta om det.

Med rätt kunskap, bemötande och mod att fråga kan du bidra till att fler vågar berätta tidigare och får rätt stöd i tid.

Osynliga ärr – men livslånga spår

Sexuella övergrepp i barndomen lämnar sällan synliga märken, men sätter djupa psykologiska och emotionella spår. Bakom psykisk ohälsa som ångest, depression, psykosomatiska besvär eller självskadebeteende finns det ofta en historia av sexuella övergrepp som barn. Att synliggöra dessa erfarenheter kan vara avgörande för återhämtning och rätt behandling – särskilt hos barn och unga.

Många som har utsatts för sexuella övergrepp i barndomen lever med långvariga konsekvenser som vuxna. Det kan handla om psykisk och fysisk ohälsa, nedsatt arbetsförmåga, beroendeproblematik eller att leva i våldsamma relationer. Trots detta är det få som berättar om sina erfarenheter – och det kan dröja årtionden innan sanningen kommer fram.

Yrkesverksamma inom vård, socialtjänst, skola och andra samhällsinstanser möter troligen ofta människor som bär på sådana erfarenheter – utan att veta om det. Därför är det avgörande att dessa professioner har rätt kunskap för att kunna ställa frågor om utsatthet för sexuella övergrepp som barn, samt veta hur de ska bemöta, bekräfta och hänvisa vidare till rätt stöd.

Det börjar med en fråga

Många utsatta bär på sin historia i tystnad. Många hade aldrig berättat – om ingen hade frågat.

Att ställa en enkel, men rak fråga om tidigare utsatthet kan vara avgörande. Ändå görs det alltför sällan. Det kräver mod, kunskap och rätt förhållningssätt.

Det är så värdefullt att få konkreta verktyg för att både våga och kunna fråga om tidigare utsatthet. – Martin, skolkurator

Bra att tänka på när du möter någon som varit utsatt:

• Våga fråga
  De flesta berättar inte om de inte blir direkt tillfrågade. Fråga alla, oavsett kön.
• Var tydlig men varsam
  Exemplifiera vad du menar, t.ex. “Har du varit med om svåra saker i barndomen, som sexuella övergrepp?”
• Skapa trygghet
  Visa att du lyssnar. Pressa aldrig på detaljer. Bekräfta personens känslor.
• Skuld och skam är vanliga
  Påminn om att skulden alltid ligger hos förövaren – aldrig hos den utsatta.
• Förklara varje steg
  I vårdsituationer: var transparent, be alltid om samtycke och var lyhörd för gränser.
• Allt ska vara frivilligt
  Respektera om personen inte vill prata. Ge istället information om vart de kan vända sig.
• Uppmuntra till stöd
  Från omgivning, föreningar eller professionella. Att inte isolera sig är viktigt.
• Informera – inte pressa
  Berätta om möjligheten att polisanmäla, men låt alltid beslutet ligga hos den utsatta.

Vad finns för dig som yrkesverksam?

Hos Rise kan du ta del av material, boka föreläsningar och kontakta vår stödlinje – allt för att stärka din kunskap och trygghet i mötet med personer som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen.

• Ladda ner eller beställ material
  Här hittar du foldrar, posters och annat material som kan underlätta i ditt arbete med att synliggöra och bemöta erfarenheter av sexuella övergrepp i barndomen.
• Föreläsningar – för ökad kunskap och trygghet
  Vi erbjuder föreläsningar – digitalt eller på plats – där vi förklarar vad som räknas som sexuella övergrepp i barndomen, redogör för konsekvenser och vanliga symtom, samt delar strategier för bemötande och traumamedvetet arbete. Du får också verktyg för att våga fråga, hänvisa rätt och en inblick i hur Rise kan stötta i ditt yrkesutövande.
• Rise stödlinje – även för yrkesverksamma
  Som yrkesverksam kan du kontakta vår stödlinje anonymt via telefon, chatt eller mejl. Här möter du utbildade stödpersoner med egen erfarenhet av utsatthet som förstår både komplexiteten och vikten av rätt bemötande.